2014-09 Septemberfilm

I september fyllde Emil 1 år, flyttade in i eget rum och upptäckte trädgårdens äpplen. Albin sprang skogsmulleloppet. Men det hände ju en hel del annat också. En del är fångat på septemberfilmen:

29 september - utehelg

Det var en riktig fin helg, helgen som gick. Och så här i slutet av ute-säsongen gäller det att passa  på när man kan. Det gjorde både Albin och Emil. Det pysslades en hel del i trädgården med olika höstsysslor. Albin körde små stenar i skottkärra och vattnade nysått gräs med vattenspridare. Emil åt ekollon. Och sand, för det var nog premiär för Emil i sandlådan. Där satt han och Albin och lekte en bra stund. Jättekul!

Albin har varit hemma en del nu i veckan och föregående veckan, för han har varit lite förkyld och sjuk. Enligt Albin själv har han varit sjukare än så ioförsig. Och även om Albin hittar på saker och busar med Emil en del så märks det att han behöver jämnåriga kompisar. Och på söndagseftermiddagen bjöds så ett barn in tillsammans med resten av sin familj.

Nämligen Estelle, i gröna huset bara nåt hus bort. Hon och Albin lekte järnet. Bland annat sprang de genom vattenspridaren. Då fick Estelle gå hem och byta kläder. Tur att de inte bor långt bort då.

Estelles lillasyster Alexandra kom också på besök, även om hon försökte rymma ut på solvägen ett antal gånger. Emil tittade stort på alla barn som kommit helt plötsligt. Han ville också åka rutschkana men förstod tyvärr inte reglerna utan försökte klättra uppåt istället för att bara åka nedåt. Han får nog bli lite större och klokare innan han får vara med.

26 september - fördelarna med höst (enligt Emil)

Nu har sommaren gått till höst men fram tills bara några dagar sen så var det en fin höst. Men precis då pappan konstaterat att det inte regnat så mycket den här hösten- då kom regnet. 

Emil har gillar sommaren. Vara ute mycket. Äta hallon. Men det visade sig att han gillade hösten också. Vara ute. Äta lite hallon. Äta jättemycket äpplen.

Det var tillochmed så att hans hallonljud, 'smack-smack', ett tag kunde betyda äpple. Och äpple fick även ersätta hallonen på mammans och Emils tidningshämtningar.

Ja Emil åt mycket äpple. Och framförallt många. Varför nöja sig med att äta ett då allt är framdukat? Allra bäst var det då mamman försökte samla in äpplen i en låda. Perfekt, bara att välja och vraka! Och varför inte sätta sig i lådan, då behöver man ju knappt sträcka sig!

Nu börjar äpplena ute ta slut och löven trilla. Men det var kul så länge det varade. 

2014-08: Ny film

Då var det dags för ännu en månadsfilm. I augusti 2014 började Emil gå med gå-vagnen och "prata" om lampor. Albin börjar dagis efter en lång sommar, besöker bilbesiktningen och får besök av spolexport. Och som vanligt är månaden full med bus... Här är filmen:

 

21 september - nytt rum

Nu är det här ingen inredningsblogg, men man måste väl ändå visa och uppmärksamma när Emil fått ett eget rum? 

I helgen blev renoveringen av gäst/dator-rummet tillräckligt klart för att kunna städas och flyttas in i. Och då kördes Emil ut från föräldrarnas rum. Jodå, hårda bud är det här!

För just nu stör Emil föräldrarna och sen stör föräldrarna Emil och så håller det på. Förhoppningsvis blir det bra. Men vad tyckte Emil då? Jodå, han tycker rummet är spännande. Många spännande lampor! Hoppa i sängen är jättekul också  (stora sängen). Att sova i sin säng var lite konstigt. Allt lite för nytt, så lite ovant. Men hittills, sådär en två timmar efter läggning, verkar det ha gått bra.

Nu ska inte Emil bo där hur länge som helst. Rummet ska återgå till gäst/dator-rum så småningom. Men tanken är att renoveringen så småningom ska fortsätta in i dom andra rummen. Så fort föräldrarna hämtat sig från första renoveringen vill säga. 

21 september - spring i benen

Albin har ibland väldigt mycket spring i benen. Precis som det ska vara alltså. Fredagkvällen innan Emils fest hittade han en som delade hans intresse, nämligen Emma och Fredriks hund Kenza. De har ju lekt tidigare och Albin har skrattat (inte helt snällt) åt hennes tokigheter. Nu gjorde han det igen och de andra som titta på skratta åt bådas tokigheter.

Jaga boll är ju skoj. Men inte ens en hund kan hålla på jämt. Det krävs att man tar sina vätskepauser.

Vill inte hunden springa får väl Albin springa själv då. Albin sprang runt huset.

Men springa själv är inte jättekul. Då kan man ju istället försöka lura med nån annan. Pappan fick springa runt huset och Johanna fick hoppa runt huset.

Efter sånt här borde ju Albin vara någorlunda trött. Och det var han säkert. Men inget stoppade honom.

Tur iallafall att morfar grillade korv. Efter såna här springpass krävs det ju att man fyller på energin igen.

13 september - festen

Ja å sen när Emil hade välkomnats i ceremonin, då blev det såklart fest. Och alla vet vad fest innebär för nåt. Att man äter konstant. Det började med fika med kakor, bullar, tårta och en Emil som sa 'lampa'.

Om man säger lampa tillräckligt bra får man till och med tända lampan själv. Skogslund hade bra lampknappar, Emil lyckades själv. Om han fick hjälp att nå upp naturligtvis.

Ett år är gansa stort. Det märkte man när man såg den yngsta festdeltagaren nämligen Vera, Albins och Emils nya kusin. Storasyster Emma var däremot hemma eftersom hon var sjuk.

På ett kalas händer det också att man får paket. Det fick Emil och ganska många sådana. Albin hjälpte till att öppna, iallafall om det var roliga saker och inte kläder.

Faktiskt hjälpte Albin till med både det ena och det andra. Få folk att följa festplanerandet bland annat. Det innefattade att dela ut lappar till tipspromenaden. Enligt Albin skulle man följa lappar och sen komma tillbaka hit. Och varför man skulle gå var för att hans pappa sagt så. 

Albin tog sitt uppdrag på största allvar.

Och gästerna tog det också på allvar och lydde Albin fin-fint.

Men så var det ju också ganska skönt att få komma ut i luften efter all fika också.

Och sen då? Ja då blev det mer att äta och sen var festen slut. En trevlig fest om man frågar Emil.

13 september - välkommen Emil

Det har gått mer än ett år sedan Emil föddes. Då var det väl också hög tid att han skulle få en fest och blev välkomnad in i släkten. Det var precis det som hände lördagen den 13:e september. I äpplagården i Skogslund, precis samma ställe som Albin välkomnades och föräldrarna gifte sig, hölls en liten ceremoni.

Emil, som tidigare tyckt det varit ganska jobbigt med för mycket uppståndelse, tyckte det hela var jättekul. Men så fick han ju också vara i centrum tillsammans med storebror och dessutom sjunga favoritsånger. Hela släkten fick faktiskt både sträcka händerna upp i taket och ha händerna på rumpan.

Även en kort ceremoni kan verka lång för små pojkar. Åtminstone då pappan pratar. Tur då att det finns äpplen i äpplagården (vad annars?). Eller att man bara kan lägga sig och koppla av lite.

Självklart blev det mycket fotograferande också. Och nog är det så att man ibland bara vill stanna upp lite och komma ihåg allt som ett foto. 

Inte bara Emil tyckte det var roligt utan även Albin. Det är klart, i centrum brukar ju Albin vara glad. Och på festen senare fick både Emil och Albin mer uppmärksamhet. 

7 september - paketinvigning

Emil fick ju en till present. Men hittills tycker Albin att det är hans present. Emil tyckte visserligen kartongen var rolig. Det är alltså en cykelkärra det gäller.

Och i helgen kopplades den på och då var det bara att stoppa i barnen och åka då eller?

Trots storebrors jacka gick det inte att få in Emil

Nja... Det var vissa Emil-problem. Emil är för det första otroligt dålig på mössor och då blir man även ganska dålig på hjälm. Den sitter liksom inte (och inte mössorna heller). Läskigt att ha den på sig också såklart. Och sen nästa steg, att spänna fast pojken, nja det gick ju liksom inte. 

Det fick bli premiärtur med bara Albin istället. Det gillade Albin. Och han gillade vagnen.

7 september - skogsmullelopp

På söndagen ägde en stor idrottshändelserum och nej, det var varken VMs hoppfinal eller Ottos race i VM i Ironman utan Skogsmulleloppet i Lida, Tullinge.  

Som ni ser var det två taggade pojkar som hade anmält sig till loppet, som var på ca 200 meter och öppet för förskolebarn. Och det var ganska många barn som ville springa! Och Skogsmulle, oklart om han sprang eller inte dock. 

Men sprang gjorde både Gustav och Albin och dessutom Max, Gustavs lillebror som precis börjat dagis (strax över 1,5 år!).

När starten hade gått höll Gustav och Albin ihop, även när Albin trillade. Med de förutsättningarna lyckades de inte springa snabbast, men kanske mest ändå. De som deltagit i loppet fick en kåsa. Albin och Gustav fick två, eftersom de sprang igen. Och sen sprang de igen. Och igen. Siffran på antal lopp varierade, men kanske nio, tio eller tolv, beroende på hur långt efter själva händelsen man frågar.

6 september - ettårs-Emil!

Emil är redan ett år! Eller, egentligen var det ju på fredagen (den 5:e) som han hade sin födelsedag, men då var alla för trötta för att fira. Så det fick helt enkelt bli på lördagen som det blev firande av. Direkt efter morgonsovningen och precis innan fikat så kom Albin och mamman med sång och presenter (pappan var ju upptagen med att ta kort).  

Men av sång och presenter blir man väl glad?

Nä, tvärtom! Det skulle krävas en banan för att få Emil på gladare tankar. Men då blev det lite roligare med paket, åtminstone med snörena. 

Om man bortser från snöret i handen är det här en ganska vanlig syn i Röda Huset. En Emil med hela munnen fullproppad med mat alltså. 

Men vad fick han då? Jo bara nyttiga saker av föräldrarna. Som en sele till barnstolen och ett ugnslås. Ettåringar är så förnuftiga när de skriver sina önskelistor. Roligast enligt Emil var däremot en bältessamlare som han glatt höll i. För er som inte vet hur spännande en sån ser ut finns det en bild här. Annars visar Albin upp selen nedan. Han firade Emil genom att hjälpa lillebror att öppna alla paket. Han hjälpte också till att inviga en annan present, men så var det ju också stor dag för Albin också. Han firade ju ett år som storebror.