28 december - mormor- och morfarsbesöket

När det inte gick att ha julafton mer var det tvunget att göras nåt annat. Även om det nu på julledigheten inte krävs så mycket aktivitet. Men lite luft är ju alltid gött?

Det blev bland annat då en tur till fornborgen. Faktiskt premiär för mormor och morfar. Men inte för Albin och det märktes. Han studsa som en bergsget i backarna. Båda pojkarna hade koll på pilarna (och igelkottarna) som finns längs vägarna. 

Det är ganska brant upp, men värt det då man ser utsikten. Man ser långt över sjön och det är som man är mitt ute i vildmarken, fast man egentligen är bara några hundra meter från närmsta villa.

Självklart skulle allt fotograferas. 

Äppelpaus är bra när man kämpat sig upp, men gjorde så mamman och Johanna fick gå två gånger eftersom Albin glömde en vante sen. Det gjorde egentligen inget.

Det blev några juldagar med besök, mycket mat, pojkbus och ingen snö. Men kvällen innan besöket skulle åka hände nåt. Det började snöa! Redan då var Emil ute och ropa glatt 'Snöö!'. Och dagen efter titta Albin längtansfullt ut (som han nästan aldrig gör) och undra försiktigt om han hann gå ut (han skulle nämligen också iväg). Och då måste man ju passa på. Pulkor åkte fram och sen fick morfar och mamman dra både en och två pulkor.

Även om Emil sa 'Näääe backe' (den lilla backen i trädgården) och Albin sa jaaaaa till backe så gick det bra att åka tåg tillsammans. Sen kastade de båda snö på mamman. Det är tacken för bra pulkadragande!

25 december - nu är det jul igen

På juldagen kom mormor och morfar upp från Småland och tro det eller ej- det blev jul igen! Först julmat och sedan kaffe (men ingen Kalle denna dagen) och sen. Sen kom en tomte till! Albin kunde först inte tro det!

Kanske knappt inte mormor och morfar heller.

Om man redan haft en tomte borde det ju vara så att andra gången inte är lika spännande. Men det var den. Sååå spännande att man var tvungen att stå och trycka bakom skrivbordet. Av spänning. 

Emil höll på traditionen att vara yrvaken trött. Han följde allt lite sådär förgrymmat som bara han kan.

Men julklapparna var han inte direkt förgrömmad med. Det gick bra. Åtminstone de allra första, sen var han nöjd. Det gick inte att få honom att öppna de sista. Albin å andra sidan öppnade på för glatta livet. Bland höjdpunkterna den här dagen fanns en vattenspridarslang och en kartong med lego. Kul! Fast nu får det väl ändå dröja ett år till nästa julkappsstund? Eller några dagar åtminstone? 

24 december - julafton

Sista luckan i julkalendern idag- då är det väl jul då. Och i Röda Huset blev det allt som har med jul att göra. Det vill säga julmat, julmusik, julgran och ännu mera julmat. 

Och även om det var grönt, varmt och blåsigt ute så kunde man åtminstone för en stund glömma bort att titta ut och känna julstämning.

Albin gillade jamaten (en del åtminstone) och gjorde stora ögon när det sedan dukades upp stora skålar med julgodis. Egengjort tomtegodis var bäst. Eller faktiskt det enda han åt.

Kalle Anka blev det också, som traditionen säger. Men vissa saker var kanske lite för spännande. Då hamna Albin direkt framför TVn. 

Emil skulle egentligen sovit middag men det var svårt när det pågick nåt spännande. Och just som han somnat ja då blev han väckt. Trött.

För direkt efter Kalle så kom han. Tomten.

Och det blev en hel del paket. Så många att Emil och mamman knappt fick plats i stolen. Albin fick också många paket. Och nåt känsloutbrott. Men sen blev det bra. För han fick det han ville ha.

En lampa från IKEA. En rymdlampa.

En mycket nöjd Albin förvandlade sedan hela rummet till rymden och raketer.

23 december - dan före dan, verkligen?

Det sägs att det är dan före dan, men stämmer det verkligen? Se bara hur grön gräsmattan är!

Fast det var faktiskt lite fusk. Det är konstgräs i lekparken som Albin, Emil och mamman åkte till =P

Men det är varmt. Man kan plaska i vattenpölar. Och garanterat snöfritt. Jamen då får man väl åka i konstgräsbacken istället för pulkbacken då, tycker Albin.

Pojkarna är alltså lediga, så som man ska vara innan jul. Det blev dock en lite tidigarelagd ledighet, redan igår, tack vare att Emil kräktes i måndags kväll. Massor! Efter en tvångsdusch tyckte han att det var hur bra som helst. Han fick ju saft efteråt! Och efter det har han varit frisk.

Men jobbig-intensiv så som Emil kan vara. Och ja, pojkarna leker bra. Men ungefär varannan minut så går nåt snett och det hörs. Att dra hemma hela dagarna är liksom inget som man vill göra hur länge som helst.

Därför fick det bli en liten utflykt med buss till lekplatsen och buss-tåg hem. Med smågnälliga pojkar och varm choklad.

21 december - bebis?

Det är inte alltid så lätt att säga ord. Och det är inte alltid så lätt att förstå vad Emil säger. Men säger han verkligen bebis?



Kanske ska tilläggas att han hade sagt det ett antal gånger innan kameran åker fram. Inte konstigt att han själv börjar tvivla. Tills han kommer på att det kan reta. Då blir han såklart ret-Emil. För sådan är Emil. Retsam till tusen.

20 december - viktigaste listan skickad

Bara så ni vet- den viktigaste listan blev skickad redan i början av december. Det handlar alltså om Albins önskelista. Den gjordes i början av december och skickades till tomten i Tomteboda. Har ni sett sån snygg lista?

16 december - mycket

Mamman: Vad åt ni på förskolan idag då?

Albin: Vet inte. 

*tystnad*

Albin: Det var så mycket.

*mamman: tänka tänka tänka*

Mamman: Ah! Ni åt julbord!

Japp!

12 december - tystnad

Det har varit tyst på bloggen- vad har hänt? Jo föräldrarna har varit i Japan och mormor och framförallt farmor har varit i Röda huset och haft hand om pojkarna. Föräldrarna fick lite rapporter såklart- bland annat det här fotot. Allt verkar ha varit tyst och lugnt.

Men nu har föräldrarna kommit hem! Och de torg med sig lite presenter. Både som mamman- som hade med två Totoros till sig själv som pojkarna tackade för och hade roligt med- och presenter till pojkarna själva. Bland annat en japansk pendeltågsvagn. Den passade visst på den svenska järnvägen! Även om den åkte utför stup. Inte samma signalsystem kanske?

Nu har iallafall föräldrarna varit hemma några dagar och anpassat sig till Sverige igen. För att riktigt anpassa sig till Sverige så tog sig familjen till IKEA på lördagen. Tillsammans med ganska mäng andra såklart- det är ändå julhandeln som kommit igång. Det blev såklart att fika.

Efteråt så blev det matinköp på Citygross. Där var också julhandeln igång så det var lite extra saker som hände. Men är man trötta som pojkarna var så blir man visst såhär avig till tomten. 

28 november - pepparkaksbakning

Första helgen i advent och då var det dags att plocka fram lampor, lyssna på julsånger och baka pepparkakor. Som ur var visste Emil precis hur man gör och visade moster Johanna det.

Faktiskt visade han det så mycket att Johanna stundtals inte fick baka alls. 

Nu är det ju några som tvivlar på att Emil faktiskt vet hur man ska göra. Särskilt när han flera gånger kavlade både sitt huvud och sin mage. Men baka, det gjorde han! Länge också.

Om man tvivlar på Emils bakkunskaper så är det ingen som tvivlar på den härs. Med lite hjälp att komma igång så skötte han snart nästan allt fram till leverans av plåt till ugn.

Han är inte sämre än att han (också?) kan lära andra. Pappan fick lite lektioner. 

Så det var full fart i köket en ganska bra stund! Många pepparkakor blev det, men även en del deg äten. Misstankar finns dock om att kakorna som gjordes inte kommer räcka så långt. Särskilt eftersom de blev väldigt goda...

27 november- konst-kvalitets-fredag

Här är Albin, Emil och mamman och ska se på dinosaurier!

Eller nä, det är det inte. Det skulle varit det, på den här fredagen när dagis är stängt för så kallad kvalitetsdag. Men det visade sig att dinosaurieutställningen också hade kvalitetsdag, när mamman kollade upp i sista minuten. Det fick bli ett besök på moderna muséet istället och den både barn- och vuxenvänliga utställningen Verklighetsmaskiner. Mycket häftigt tyckte alla tre. Sen blev det en liten tur till pappans kontor dessutom. Kvalitetsdag!

Med så mycket intryck på en dag så vart det ju tvunget att göra nåt av det. Det fick bli att måla lite. Passande nog innan badet.

22 november - morfars pojk, mormors pojk

Albin är morfars pojk och har nog alltid varit det. Han gillar morfar och morfar gillar honom. I helgen när mormor, morfar, Fredrik, Emma och Kenza var på besök var det tydligt. Sitta långa stunder i morfars knä. Eller för första gången i livet spela kort, med morfar, pappa och mamman.

Men stundtals gick det lite sådär för morfar.

För Albin var det spännande att göra vuxensaker. Men hålla kor är svårt, tur att det går att sätta upp en bok som hemlig skärm.

Men den andre då? Emil? Ska Emil sitta i morfars knä?

NÄHE, var det ständiga svaret, på Emil-maner. Ibland med retsam blick i ögonen.

Och vem behöver sitta i morfars knä, när man har mormor? Undantag då man ska få på strumpor eller har chans att pilla på en kamera.

Emil är verkligen mormors pojk. 

Mormor var faktiskt nästan lika bra som Johanna.

Vilken tur att morfar och mormor fått en pojk var!

Men det är klart. Även av mormor kan en Emil få för mycket.