31 mars - fiiiika!

I slutet av mars var det nästan vårväder. Och vad vill man göra när det är vårväder? Jo fika! För det vill man ju oavsett vilket väder det är.

Just den här helgen blev det mycket fika. Det var en av helgerna där mamman, Albin och Emil var själva för pappan hade åkt iväg på långsemester. Helgen började med glassätning och skateboardparken! Premiär för att äta vårglass och för att vårcykla i parken och cykla med den cykeln som morfar kom med!

Emil hade också premiär, premiär med springcykeln i slingan runt. Wiiiiii!!!!

På eftermiddagen var det bilen som fick åka istället. Då åkte de tre till Grödinge kyrkby för att spana in våffelstället som mamman hört om. Vägen in verkade ju lovande...

Och inne i den gamla skolan var det mysigt! Här förväntansfulla pojkar som var fascinerade av att man fick en flaska med nummer på. Nåt sånt hade de aldrig varit med om!

Före:

Liten spoiler: efter!

Här är en av våfflorna. Goda!

Men stora! Emil kämpade desperat med att få i sig sin! Och lyckades.

Det blev så kämpigt att han inte ville åka tillbaka nåt mer. Och när de åkte tillbaka, veckan efter, ja då tog han en chokladboll.

 Efter det här behövdes en promenad och den blev extra spännande då de fick se en fårskock bli vallade av hundar!

Mer fika då? Jo dagen efter blev det också fika, fast hemma. Och lite nyttigare kanske. Lite frusna mixade bär.

Och ett trippelknäcke! Mormor och morfars dubbelkex kan slänga sig i väggen!

Efter en sån här helg behöver man ju paus från allt fikande men det gick ju inte! För Pressbyrån började sina årliga halva-priset-på-glass-veckor. Och nog vill man hjälpa Tullinge Parkhems glassbyrå att komma i topp på försäljningssiffrorna?

(och sist nånting hördes så låg den pressbyrån två i försäljningen i hela Sverige!)

1 mars - det årliga utföret

Så var det sportlov igen! Albin undrade lite varför han måste gå på fritids när det är lov och mamman svarade att hon och pappan FAKTISKT MÅSTE JOBBA FÖR ATT FÅ MAT PÅ BORDET! SÅ är det ju. Nästan. För Albin fick faktiskt vara ledig, på fredagen. Då blev det en favorit i repris- en tur till Flottsbro. 

Fast inte helt i repris. I år var det ingen vacker snöig vinterdag utan en hyfsat vacker vårdag. Det hade varit varmt ett tag, fast just den här dagen var det såklart kallt. Men gott om snö i backarna! Och lite hade de lärt sig från förra året. Som att förbaka utrustning för att slippa timslångt köande. Fast i år var det inte så mycket folk där.

Förutom i barnbacken såklart. Eller främst i liften. Där var det fullt i kön som gick låååångsamt. Efter en tur med Albin åkandes lite störtlopp tog de istället familjebacken. Den är blå, men ganska brant i början. Albin åkte störtlopp och blev ledsen, särskilt när mamman rädd-arg-skällde. Näääära att ge upp efter bara två åk. Men lite påfyllning med fika och sitta och gosa gjordes nya tag och visst kunde Albin bromsa och åka sakta om han vill det! 

Inte fika efter ett störtlopp utan senare

Och då gick ju det helt plötsligt bra! Lite fick man passa sig för sockersnön(?) som fick vem som helst och särskilt barn ur balans. Det gick så bra att de skulle testa att åka i guppen. Tjoff! Albin flög och landa i en hög. Dags för ny fika. Varm choklad och pommes på värdshuset. Gott.

Och sen gick åkandet riktigt bra! (Albin är för övrigt inte någon förmiddags/morgonmänninska. Bäst efter lunch!). Alla liftar klarade ju Albin galant redan förra året. Nu var det liksom ingenting. Och mamman och Albin testade en röd backe! Först halva stora röda (jättebra, men för kort) och sen hela ((läskigt brant på ett ställe och sedan jättebra såklart). Och vips hade hela dagen gått och det skulle bara göras ett sista åk.

Ajajaj. Trött Albin efter många åk och mycket snö i högar gjorde att Albin tappa kontrollen i det brantaste och körde omkull i ett enda virrvarr. Mamman, som fortfarande var på det brantaste, tog sig försiktigt ned (räcker med en rejäl vurpa?) och frågade oroligt hur det gick. Albin hade vridit benet men annars klarat bra. Hade inte i benet men vägra absolut att åka skoter! Så han satte på sig skidorna och åkte ner. Envis kan han vara!

Och där passade det ganska bra att avsluta årets Flottsbrobesök. Trötta, nöjda och linkande tog de sig till bilen och åkte därifrån.

(och fick sedan vända i Glömsta eftersom de glömt Albins hjälm. Slutet gott, allting gott)