Månadsfilmer 2017-12 och 2017-11

Nu kommer ett par filmer. Nu blir det för November och December 2017.

 

 

21 februari - gäller att passa på på isen

Åh tänk att de härliga vinterdagarna skulle komma i februari! Nu har isen lagt sig rejält på Tullingesjön och den har även en plogad bana som gjorts av någon vänlig person. Bäst att passa på att vara på isen! Det tycker även morfar och mormor som är på besök i Röda Huset under helgen. 

Och visst är det fantastiskt när hela isen ligger framför en. Då kan man passa på att åka!

Eller passa på att rita en elefant. Det går ju också bra!

Morfar passade på att åka skridskor. Faktiskt fyra gånger på de tre dagarna han var på besök. Det gäller att passa på!

Och det var en som passade på att ta sin premiärtur på långfärdsskridskor! Det gäller att passa på som sagt.

Och många som passade på, det var det under onsdagskvällen också ute på Lida. Då var det dags för årets Eld & is, när de tänder facklor ute på skridskobanan. Det var trafikstockning både på vägen och på isen faktiskt! Härligt men lite trångt. Och med en Emil på sparken som höll för näsan för han tyckte facklorna luktade så illa. 

11 februari- vintermössa, vinter-OS

Ibland händer små händelser som blir stora för pojkarna. Så hände igår. Mamman tog fram ett par tokiga mössor hon köpt en gång som passar när det är extra kallt ute. En til Emil, en till Albin. Då såg det ut så här hemma i Röda huset:

Observera att det är hela fem par ögon på bilden då även kossan lyckats komma med!

Mössorna blev snabbt favoriter hos pojkarna (även om de förväxlades ibland till Albins stora förtvivlan) och fick vara med även när familjen åkte bort till Marits familj på besök. I bilen var Emil trött (mössan hålls i handen).

Hos Marit och hennes föräldrar var de nog också trötta och lite ouppfostrade. Kanske mössornas fel? Och på vägen hem var mössorna på rätt personers huvuden. 

Morgonen efter, alltså söndagen, borde ju varit sovmorgon. Men det går ju inte när nu vinter-OS är i Sydkorea. Alla pojkar får visst plats i soffan, ser det ut som. 

Men så var det ju inte alls. Emil kunde inte sträcka up benen och börja stormtjuta för det. Att det var för att alla skulle få plats, ja det ville han inte lyssna på. 

Han fick sätta sig i köket och titta i blomkatalogen istället. Han hittade mycket fint. Majs, till exempel.

Medan de större pojkarna fortsatte titta på OS. 

Och nu har de större pojkarna åkt till Lida för att åka skidor och skridskor. Emil är hemma, men skidor/OS har ändå gjort avtryck verkar det som. Han sitter och bygger lego och sjunger 'Klaebo, Klaebo, Klaebo'.

5 februari - på besök i Underjorden

Å det var ju så att det var en teater också. Som det var inplanerat på lördagen. Och så var det det här med Emils förkylning. Men på fredag och lördag var han ganska pigg åtminstone, så varför inte försöka. Så Emil, Albin och mamman åkte ner i Underjorden. 

Och Underjorden, det är alltså Barnens Underjordiska Scen. Som just nu har teparty med Alice i Underjorden. Mamman hade sett framför sig hur pojkarna tillsammans med henne utforskade Underjorden. Så blev det ju inte. Först sa Albin: jag vill gå själv. Sen sa Emil, sekunden efter: jag vill gå själv! Sen var det bara mamman kvar som sa 'jag vill inte gå själv', fast det hjälpte ju ingenting alls såklart.

Men ibland dök de upp, pojkarna. Och alla lyckades ta sig hemåt tillsammans. Då var Emil JÄTTETRÖTT. Och lite missnöjd med fikat (''det fanns bara små muffins!' som han sa hemma till pappan).  

Så det var ganska tydligt att orken inte riktigt var tillbaka. Han fick dessutom stanna hemma lite extra på måndagen också. Fast det hindra ju honom inte från att vara igång stundtals under helgen.

2 februari - lite vabuari kanske

Nu har det varit årets första sjukstuga i Röda huset. Det syns kanske inte så bra här, men Emil har varit riktigt sjuk och matt. Uppemot 40 graders feber. Fick stanna hemma hela onsdagen. På torsdagen kände sig Albin hängig så han fick stanna hemma. Han var inte särskilt hängig, mer klängig. På Emil som inte fick vara ifred. Det skulle ju busas hela tiden (nästan). Isbjörn var däremot sjuk.

Och Emil hängde med hyfsat. Eller ganska bra kan man säga, på förmiddagen vill säga. Han sprang själv runt i cirklar varv efter varv och var själv uppe i just varv. Det tog ut sin rätt på kvällen. Och feber uppe i bortåt 40 grader. Han fick stanna hemma på fredagen också.

På fredagen var Emil sjuk också. Mest pratsjuk. Prata hela tiden faktiskt. Småstörde mamman när hon försökte jobba liiiiite åtminstone. Och nu på lördagen är han som helt frisk på så sätt, bara lite snorig och lite matt efter allt. Inget som hindrar Emil från att busa och prata högt alltså.

20 januari - snöööö!

Nu är det inte bara låtsas/konstsnö längre. Nu är det på riktigt snö! Ganska mycket snö också. Tråkigt för skridskoisarna. Roligt för pulka och skidor!

Albin började lördagen med att köra ett Vasalopp eller några styckna. Det var nämligen Barnens vasalopp i Lida. 300 meter klarar Abin lätt som en plätt, han går ju ändå på skidskola i år också, men man fick åka flera varv. Och fick såklart även blåbärssoppa!

Hemma fick det på eftermiddagen bli pulka istället i backen mot garaget. Pulka och de där som ingen vet vad man ska kalla fortfarande. Bräda? Snow rocket? Bra att åka på är de i vilket fall ändå. 

Emil är ju som Emil är och gör på sitt egna sätt. Han skjutsar ner sin bräda (?) utan sig själv på. Jättekul, tycker han.

Och storebror fick han med sig också. Smidigt också eftersom Albin sprang upp och nerför backen. 

Men sen ville Albin in. Han hade slagit i tån i huset. Det går nämligen rätt fort om man väl sitter på brädan eller pulkan och åker. Mamman kan intyga. Hon och Albin åkte rakt in i komposten. Efter några försök. Först kom de nämligen rakt in i rhododendron-buskarna några gånger. 

Sen gick alla in och fika och spela Zelda. Favoritsysselsättningar för åtminstone tre fjärdedelar av familjen just nu.  

14 januari - lidandet i Lida

 Nä det var väl en konstig rubrik? För riktigt så var det inte. Men efter åkandet på isen skulle det åkas pulka. Eller rättare sagt, ja vad? Snow board? Bräda? Vad man nu ska kalla det? Iallafall en skumbräda man åker på som pojkarna fått i julklapp i Gula Huset. Och nu äntligen kunde ha premiär på! Snöfattig vinter i Tullinge den här vintern hittills, men konstsnö finns i Lida nu.

Och det var kul! Mamman kan intyga, hon testa också. Emil tyckte brädan var cooool. 'Vill du testa min coola bräda?' fråga han mamman. Albin slängde sig utför backen med huvudet först. Och det gick ju jättebra.

Emil däremot lyckades på något sätt krocka med snön och få skrubbsår i ansiktet. Så kan det ju också gå.

14 januari - som en spegel

Tjoho, hela familjen på vinterutflykt i full fart! Fast trick-fotat, alla stod stilla här.

Det var verkligen en spegel, isen på sjön Getaren vid Lida den här söndagen. En något ojämn spegel kanske, men det märktes knappt för skridskor och spark. 

Något som också var något ojämnt, men som märktes, var Albins humör. En del saker som var fel, när det inte gick som han ville. Skridskor kan ju vara lite svårt. Nu åkte han mycket bra tyckte föräldrarna, medan Albin kommit på att hans fötter lutar lite när han åker. Som det gjorde även förra året (som är typiskt för barn ju) men som han strunta i då. Fast han hade inte knäppt sina skor ordentligt heller.

Emil åker helst spark. Fast nytt för i år är att han gärna vill köra spark också, det är jättekul. Det tycker ju mamman med, att köra sin morfars spark är dessutom extra kul. Kul också att spela teater och 'trilla' på isen. Emil är bra på att rollspela! 

Trots rapporter om tjock is är det bäst att själv kolla och ha piken redo. Men allt lugnt, det var verkligen tjock, fin is. Minst 10 cm överallt. Härligt! Fast redan imorgon ska det snöa...

Efter en tur på isen var det dags för välförtjänt fika. Och Albins humör steg ganska snabbt efter både fika och tillgång till sparken. Kan man tänka sig.

14 januari - och mera spel...

Och idag är han igång och spela igen, Emil! Denna gång Labyrint med pappan.

Så frågan är nu: har Emil kommit in i en spelperiod? 

Och kommer spela alla spel på förskolan, så som han testa alla pussel för ett bra tag sen? 

13 januari - spelkväll i Röda huset

Lördagkväll blev en spelkväll hemma i Röda huset. Mammans jobbarkompis Daniel och hans Artur, lika gammal som Albin, kom förbi och hade två spel med sig. 

Emil ville helst spela Labyrinth, som pojkarna fått i julklapp av Johanna, för det visste han hur man gjorde och det spelet gillar han. Att testa nåt nytt är ju för spännande? Fast det visade sig vara ett spel helt i hans smak: bygga vägar, spelet heter Tsuro. Nåt som passade honom perfekt. 

Han spelade som en egen gubbe. Albin däremot, han ville vara i lag med mamman.

De kallade sig Feg-laget. Bättre att säga själv än att nån annan säger det va? Det säger väl sig själv då att de spela försiktigt. 

Det gjorde inte Emil direkt. Han går på känsla. Och det gick ganska bra! Vann tillochmed någon omgång. Och var jätteglad och lite flummig under tiden. Han fick också en ny kompis- Daniel. Mamman fråga om han skulle visa Artur rummet uppe. Emil sprang till Daniel 'Kom och titta på mitt rum!' Och sen: 'Vad heter du?'.

Och Artur och Albin gick bra! De började spela det andra spelet själva. Så då spelade övriga Tsuro en gång till. Emil var glad.

8 januari - en dag på mammans jobb

Stängt eller inte. Det var den stora frågan på måndagmorgonen, om fritis var stängt eller inte så här dagen före skolstarten. Ingen information hade familjen hittat, men ändå.. Hade de inte läst nånstans, nån gång att det var stängt?

Å jo det var det. Och plan B fick alltså isjösättas: Albin som medhjälpare på mammans jobb. 

Och där Albin är, där är också ofta isbjörn. Även då det gäller att ta kort inne i labb. Men nog har isbjörnen glömt skyddsglasögon? (det hade inte Albin. Han har i stort sett egna barnglasögonen på mammans kontor!

Så måndagen blev en heldag av att dricka varm choklad (särskilt efter att en på KTH sagt att man får dricka hur mycket man vill), allmänt häng, lite spel och lite småpyssel. Och småläskigt nere i övergivna korridoren som ska byggas om, men nog ska man skrämmas  lite nångång ändå?