Det finns viktiga traditioner i Albins liv. En del traditioner som så att säga 'finns' på riktigt. Dit hör att fira jul och kanske ännu viktigare ha kalas och fira när man fyller år. Sen finns det de traditionerna som Albin tycker man ska ha. Viktigast här är kanske att åka och titta på riddare. I bilen hittade han en rosa mustasch som han ville ha på.
Men när han kom fram ville han inte ha på den. Mamman försökte förklara att om man tog bort den så kan man inte sätta dit den igen. Det förstås. Albin kom på en bra lösning. Han höll helt enkelt handen för.
Nu fick Albin och mamman faktiskt nytta av den rosa mustaschen. I väntan på riddarna, efter tuff-tuff-tåget och papegojtältet, så ville de gå utanför och tjyvkika lite när riddarna gjorde i ordning sig. Då var man tvungen att gå utanför Hågelby. Det var inga problem, för mannen i kassan sa att han kom ihåg den rosa mustaschen och släppte tillbaka dom in igen!
Och äntligen var riddarspelen igång! Vilka hästar! Och en del duktiga riddare också då. Men inte så mycket publik. Regnfall hade gjort att många gått hem. Men inte alla.
Förutom Albin och mamman var även faster Johannas familj kvar och upplevde nationaldagen. De hade stannat till i Tullinge på vägen hem från studenten. Så det blev ytterligare några besökare i Röda Huset (och fler skulle det bli).
Albin hade faktiskt varit lite lågmäld fram till dess, men nu började han tina upp.
Och till slut fick riddaren sin prins och årets riddarspel var över. Kvar var bara att klappa hästarna och få en chans att prata med riddarna. Slutet gott, allting gott.
Förutom lite för Albin, som först var lite butter för att han inte fått åka bilarna och sen var så trött att han inte orkade åka hem utan bara ville vara hemma direkt. Mamman tyckte att enbart det sista var en bra idé, men att ingen uppfunnit något sånt än. Albin har nu en livsuppgift.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar