Ibland blir mamman och pappan (speciellt mamman) galna på pojkarna. Det kan såklart hända när pojkarna bråkar (särskilt bråkar för bräkandets skull) men allt oftare är det också av en annan anledning.
Nämligen att de är alldeles för sams.
Ibland så finns liksom bara Albin och Emil, vad andra säger kvittar.
Om till exempel mamman säger att de ska sitta stilla vid bordet och Albin/Emil föreslår att de ska springa klara-färdiga-gå, ja då spelar det inte ens nån roll att mamman sa nåt en överhuvudtaget.
Så det kan vara va.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar