Trots Emils lite neggiga kommentarer på utflykten häromdan vågade sig familjen på nya äventyr. Den här gången blev det mycket färre 'vad gör vi här då?'. För här visste Emil mycket väl vad man gjorde. På Järnvägsmuseet i Gävle- där tittar man på tåg och gör annat som har med järnväg att göra. Till exempel åka den lilla tågbanan (ett intercity, mycket viktigt) på ett riktigt smalt spår. Uppskattat!
Men museet bjuder på mer än så. Här finns allt möjligt som har med järnvägen att göra. Gamla järnvägsmiljöer till exempel och en teaterföreställning om olika personer man kunde träffa vid järnvägen förr. Emil försökte storögt ta in allt och förstå. Albin listade snabbt ut att det var samma person som spelade allt. Alla hade ju samma skor på sig! Men ibland hade han brunare tänder... Skumt!
Alla mussets tåg fanns inte på själva museet, men det gick åka tåg till magasinet. Och det var ju kul! Tyckte nog hela familjen. Det var nämligen inga andra där (de flesta nöjde sig med en kort titt och direkt åka tillbaka). Då gick det springa fram och tillbaka och titta på alla fina tåg.
Fast isbjörn höll på att bli glömd i en andraklass vagn. Ojdå.
Här hittade Emil även sitt favoritlok- det klumpiga loket. Ett diesellok av amerikansk modell som var jättefint tyckte han och kallade det för just det klumpiga loket. Fast Albin tyckte inte det var klumpigt. Såklart.
Sen fick man åka rälsbuss tillbaka. Mycket viktigt att det var rälsbuss. Då var Emil ganska trött.
Men om ni trodde att det blev direkt hemfärd då så trodde ni fel. Det blev än mer museum, än mer litet intercity och än mer järnvägsmiljöer. Och efter det lite cruising nere på stan, för att ha kunnat säga att man sett Gävle. Sen blev det hem. Då var det både varma och trötta barn i bilen som nog även var ganska nöjda. Emil vaknade inte ens av biogastankning!
(däremot ganska snabbt till lukten av chicken nuggets)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar