Det är sportlov! Det betyder att Albin inte är ledig, han har gått på fritids som vanligt i stort sett. Fast det är ju inget hinder från att göra lite vintersport ändå! Förra helgen tog Albin och mamman och åkte till Lida. För att testa några andra skidor än vanligt.
Det blev utförsåkning alltså. I Lidas ganska lilla barnbacke.
Der första Albin gör (efter att åkt upp i repliften) är att kasta sig ut och åkta störtlopp rätt in i staketet. Det andra Albin gör, och fjärde, och femte, och sjätte, och sjunde och vem vet hur många gånger är att åka runt runt runt om och om igen.
Man blir ju hungrig av att åka i backe. Då sitter det bra med lite korv längre upp i backen och sen åka ner till skidbacken igen. Inte lika bra att mamman att sätta sig på en isklump, aj!
Man kan ju inte bara äta korv, lite glass behövs väl också på iskalla vintern va? Många konstiga blickar, men vad gör det? Albin har sens länge konstaterat att glass är bäst på vintern; då smälter den ju inte.
Redan vid premiären konstatera mamman att Lida, det är ingen utmaning för Albin. Nästa gång får det bli Flottsbro! Så på fredagen på sportlovet fick faktiskt Albin ledigt så åkte dom till Flottsbro istället.
Precis som enormt många andra. Men efter cirka två timmar, ja då hade de fått ut skidor iallafall!
Sen var det bara att hoppa på liften och kasta sig utför backarna. Förutom att det var jättelång kö till liften i gröna backen. En tur där, sen fick det bli stora sittliften till familjebacken.
Där var det kortare kö. Albins längdskidtakter kom till nytta för att ta sig fram!
Så blev det sittliftspremär för både Albin och mamman. Och det gick ju bra (förutom att mamman trilla längst upp. men det gör väl inget).
Sittliften blev Albins favorit, även om han fixa alla liftarna, även ankarliften (själv!).
Så mycket kortare kö till liften till de stora backarna. Problemet? Det är stora backar!
Man kanske inte ser ända till Mariannelund, men ända till Tullinge ser man uppifrån toppen! Och Röda Husets grannhus såg man också!
Och sen var det väl bara å åk. Det blev ett antal åkningar innan Albin tog ganska helslut. Fast då var mamman ganska trött också, så två nöjda utförsåkare åkte ganska lagom hem.
(och dagen efter åkte Albin 6 km längdskidor inklusive branta utförslöpan i Hästhagen. Albin tyckte inte det var brant inte)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar