Så här går det visst när man lämnar Albin och morfar ensamma några timmar!
Mamman och pappan passade på att åka skidor medan de välspaade morföräldrarna hade hand om barnen. Tydligen får man gott om energi på spa för på lördagsförmiddagen byggde de Tullinges första (men inte sista?) OS-fackla. Eller fyr eller vad det är. Stor i vilket fall! Och lyser framåt kvällningen!
Jättestor. Så stor att pappan på söndagen, efter att morföräldrarna åkt hem, började mumla 'Jag måste bygga något som är större än det Lennart byggt. Jag ska göra det.' Och nog verkade det finnas förutsättningar. Ännu mera snö hade kommit! Liksom kolla!
Det är dubbla pallkragar.
Så mycket snö att Albin skatade hela vägen till Gustav. Bilen kom inte ut.
Problemet då? Jo när pappan kom ut efter lunchen då hade graderna gått nedåt och kramsnön nästan borta! Men skam den som ger sig, det blev till att utnyttja det stora uppskottade snöhögen. Och med gemensamma krafter så blev det något stort!
En jättesköldpadda, stor nog att sitta på! (och senare åka rutschkana på... )
Med blodapelsiner som ögon. En Pokémon-snösköldpadda säger Emil. Albin säger att den heter Snorracer. Ett bra Pokemon-namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar