29 mars - hipsteremil

När vi ändå är inne på Emil och mat så visade han idag att han minsann både är 1) Stockholmare och 2) barn av sin tid. För idag lekte han foodtruck. En halväten fralla lades i gåvagnen. Sen körde han runt den.

28 mars - blått

Gissa vad Emil åt för fika på lördagen?

Ja det var väl svårt att gissa. För det var blåbär OCH hallonpaj, det trodde ni inte va? 

Det gick tydligen att äta med lite mindre spår också. Men Albin behöll sina blåbärsmärken hela dan. 

Varför blåbärspaj då? Jo för familjen hade besök av moster Johanna som var där för att lyssna på konsert på fredagen. Men Johanna satt för nära för kameran, så det får bli en bild på pappan istället.

26 mars - Duplo

Ser ni! Emil bygger med Duplo!

Nä just det, det var lite svårt att se. För en Albin tyckte att han skulle vara i centrum för både kamera och föräldrar. 

Men så här då! Titta! Åtminstone bygger han på dagis. I Röda Huset är det fortfarande Albin som lagt beslag på alla bitar. Inte så konstigt. Nyss rev ju lillebror bara allt. Hur ska man veta att han börjat bygga?

23 mars - Emil och mamma

Mera mat (särskilt fil)

D-droppar

Pappan.

Vad har de gemensamt?

Jo det är alla saker som Emil kallat 'mamma' under en frukost.

Emil säger mamma till allt möjligt. Även till mamman ibland, men framförallt till andra saker. Det har de även märkt på dagis. Mamma är liksom ett bra ord. Mera kex på Emilska? MAMMA!

14 mars - i Enskede

På lördagen var familjen tillbaka i Enskede. Tillbaka där det började kan man säga för det var i Svedmyra som familjen egentligen blev en familj då Albin kom. Men vad gjorde de där nu då?

Titta på tapeter. Och jagade Emil. För Albin satt snällt i den fina barnhörnan. Färgaffären på Sockenplan har faktiskt jättefint ordnat för barn och det var en anledning till att åka dit. Emil var också där. Ibland. Men kul verkade han ha. Föräldrarna såg inte riktigt det roliga i det jämt.

Innan det blev en hel katastrof fick föräldrarna ge upp tapetletandet. Då var det dags att åka till nästa bekanta plats och träffa bekanta från förr. 

Familjen hade nämligen bjudit in sig till Tage och hans fru på fika som snällt ställde upp med gott bröd och bullar, mums! Och kan man tänka sig- pojkarna uppförde sig exemplariskt! Gull-Britt sa att det är sällan man ser barn som uppför sig så fint. Det höll mamman med om, sällan hon ser också.

Det var flera bekanta personer som familjen sprang på på sitt korta besök. Vissa (läs barnen) hade ändrats medan andra (läs vuxna) såg nästan likadana ut). Ett riktigt roligt besök!

13 mars - fredagsmys

Då var det dags för fredagsmys! Nästan i reklamen. Nästan. Eller inte. Nu var det nämligen dags för fredagsmys på Öppna förskolan, som de har några gånger per termin för att även barn på dagis ska kunna komma och ha mysigt på Tullinge gård.

Och mysigt var det, åtminstone på barnvis. Fullt av barn och fullt ös. En del som familjen kände från innan också. Albin hitta snabbt sin dagiskompis Malte och var sysselsatt.

Emil sysselsatte sig också rätt bra. Gick runt och var jätteglad och städade ibland eller tittade på dörrar. 

Sen var det sångstund och denna dagen blev det en jättestor ring! Emil tyckte det var hur kul som helst och höll show i mitten. För inte kan man sitta som de andra i mammans knä inte, ingen längre stund. Men korta stunder går sitta i andras knä. Men helst stå och stampa med foten i mitten, som verkade vara nylärd rörelse för honom.

Men det är jobbigt att vara på scen en hel sångstund. Efter halva hade Emil fått nog och rymde ut flera gånger. Nu skulle han inte sjunga mera. Ut genom dörren! Och vem stod där om inte pappan! Båda föräldrarna tvingade igenom Emil resten av sångstunden men sen var Emil helt slut. Hemdags. Albin däremot stannade på korv och framförallt- popcorn! Är det fredagsmys så är det!

8 mars - vårfarkoster

Det verkar faktiskt bestämt sig för att bli vår! 15 grader, barfota pojkar (kort stund) och långa utestunder på söndagen! Men även på lördagen fanns det vårtecken. Nämligen nya sätt att ta sig fram för både Albin och Emil. Albin på sin omgjorda cykel som numer är en springcykelvariant (fixad av morfar, mamman och Albin) och Emil i ryggsäck.

Kul för alla!

8 mars - vasaloppsfrukost

Andra söndagen i mars och årets hittills varmaste dag- mycket var konstigt då årets vasalopp skulle hållas. Tur då att vissa saker är som vanligt. Till exempel familjens vasaloppsfrukost, komplett med blåbärssoppa. En frukost som uppskattades av både stor...

men kanske speciellt liten.

Emil uppskattade det faktiskt så mycket att han höll på att äta frukost i ett halvt vasalopp, alltså två timmar (med andra ord tillhör han eliten med den tiden). Men då hade han tjyvstartat redan innan klockan sju. Och dessutom tjyvslutat eller vad man ska kalla det då han gick runt och åt up andras frukostar.

Och titta vem som dök upp i tv-sändningen då? Lukas pappa! Som verkade gjort sitt andra vasalopp på en vecka. 

1 mars - ord

Nog för att Emil har låtit en hel del under tidigare månader, men nu kommer faktiskt med lite vilja ord. Det var tydligt i helgen då mormor och morfar var på besök. Genom att hålla fram blommor kunde man till exempel både få honom till att lukta på blommorna och säga nästan blomma. 

Han säger också mamma. Till det mesta visserligen. Men ibland blir det rätt. Som under den ganska långa promenaden som blev av på söndagen. Nerpackad Emil blev till slut ganska uttråkad (men ville sitta i vagn) och började låta både det ena och det andra. Då hade mamman och Emil en mycket givande konversation. Emil sa 'mamma' lite drömmande. Mamman svarar 'Emil'. Och sen upprepades det ganska många gånger.

Men det är klart, när man är så nerpackad som Emil var har man ju inte mycket annat för sig än att prata.

Men ska vi vara ärliga så behöver inte Emil prata just nu. Han är ganska bra på att göra sig förstådd, särskilt nu då han lärt sig nicka ja och inte längre skakar på huvudet åt både ja och nej. Med gester och oljud kommer man långt faktiskt. 

Problemet är väl snarare att det inte är säkert att föräldrar lyder bara för att dom förstår. Attans. 

27 februari - Albin på utflykt

Inte är det lätt att veta vad som hände, men det verkade bland annat ha nåt med såpbubblor att göra, om man ser på korten. Plus lite till. 

Det är alltså Albins utflykt med mormor och morfar till Tom Tits i Södertälje som det handlar om. Morföräldrarna ville passa på att göra nåt med bara Albin medan de andra (inklusive Emil) jobbade. Det var uppskattat, verkar det som.

På bilderna ser han ju lugn och stilla ut. SÅ lät det inte när mamman hörde av sig för rapporter. Fullt ös snarare. Men så finns det ju väldigt mycket roligt att göra där. Knappar att trycka. Bollar att rulla. 

Mormor lyckades även få hem lite såpbubblor hem som Albin fick i namnsdagspresent. Morfar var busig nog att blåsa dom inne. Störtkul, tyckte både Albin och Emil. Ännu roligare blev det att två bubblor landade på mormors huvud och stannade där. Sickna såpbubblor!

26 februari - byggt var det här

Jomenvisst pågår bygget för fullt! Eller för fullt och fr fullt, så bra det kan bland småbarn och influensor och vänta på material. Bygget har ju pågått sedans mellandagarna så en bit har det ändå kommit. Det finns ett nytt golv och råspont på ena väggen och ny isolering utåt. Till exempel. Det har även haft andra konsekvenser. 

En är att Albin fått spela väldigt mycket Pää. Föräldrarna erkänner- iPad är en bra barnvakt. Och ibland barnkanalen, men Albin tröttnar fortare på TV än spel. Emils barnvakt är vagnen ute och sovstunder. Han är en tröttis när han väl är trött. 

Lite allvarligare konsekvens är att både Albin och pappan drabbats av förkylningsastma varsin gång åtminstone. Bygg dammar. Därför har nu en byggdammsugare flyttat in, den syns på första bilden. Men dammet är ändå svårt att undvika. 

Tur då att det finns medicin att ta och att Albin kan ta den själv! Men för att undvika missförstånd- Albin är oftast inte inne i bygget (det finns ju iPad som sagt!) och föräldrarna ser noggrant till att städa undan damm för både barn och sig själva. 

21 februari - Allbinaktivering

Nu var det över en vecka sedan som Albin var på dagis. Över en vecka sedan som han gjorde nånting överhuvudtaget, frånsett att hämta Emil på dagis och gå till vårdcentralen. Men kompisen hade inte tid och pappan var ändåså sjuk så vad ska man göra då?

Albin och mamman åkte in till stan. Bland planerna fanns Kulturhuset och Rum för barn och att åka tunnelbana och spårvagn. Tunnelbana klarades av direkt, inga problem. De andra blev lite annorlunda. Först var Rum för barn helt fullt! Jodå, fastän lampan lyste grönt blev det att ta en kölapp. Lagom tills att Albin hade tröttnat på leken där man väntar (som den vita ovan) så fick de komma in. Då hade Albin sprungit runt ett tag. Det fortsatte han med.

Rum för barn är egentligen ett bibliotek. Albin och mamman läste en halv sida i en bok. Sen var det mer fysisk aktivitet som gällde. Albin försökte även leka med en annan pojke och verkade för första gången i sitt liv leka kull? För först förstod han inte alls vad han skulle göra när andra pojken peta på honom och sa kull. Men det löste sig. Iväg sprang han. Mamman titta på utgallrade böcker och möter sen en arg och ledsen Albin. Då hade energin tagit slut och Albin ville inte vara lätthanterlig. Hamburgare och spårvagn? Aldrig i livet! (ett vanligt Albin-uttryck just nu)

Med stor list fick mamman ändå iväg Albin till att äta skräpmat. Spårvagnen var struken från aktiviteterna för denna gången insåg mamman och Albin sa så också. Men mat behövde de båda!

Eftersom den stora hamburgerkedjan satsar hårt för att snärja och värva små barn så gick hamburgerclownen runt och trollade för barn (och ställde upp på selfies för ungdomar). Han och hans medhjälpare kom även fram till Albins bord och trollade med dukar. Mot slutet smälte Albins sura fasad åtminstone. Han fick även en fin trollstav/penna, som han genast tappade bort genom att lämna den mitt på bordet och sen inte se den. Men ibland är det ändå bra att ha med en mamma som ser den direkt. 

Sen gick de vidare mot hötorget med paus för att klättra på tallpyramider och sen köpte de jättemycket och antagligen alldeles för mycket. Bra för Emil om inte annat. Iallfall blåbären, jordgubbarna blev andrasortering. Men han åt dom! Kors i taket! 

Mycket fika blev det helt klart. Men det är väl lite synd att säga, men jättegoda är varken jordgubbarna eller blåbären som finns nu. 

19 februari - sen då?

Albin-balbin är en självständig pojk. Oftast. På senare tid har han dock velat vara osjälvständig. Eller hur man nu ska tolka det. För en av de vanligaste frågorna som han ställer för tillfället är 'vad ska jag göra sen då?'.

Då vill han att mamman eller pappan ska svara på det, såklart. Inte för att han brukar tycka om svaren. Det brukar bli nåt i stil med att städa rum eller springa  tio varv runt huset. Äta lök. Nåt sånt.

Nu misstänks det ju ioförsig att han inte alls vill ha ett svar på frågan, nej han vill bara ha RÄTT svar. Som oftast är att spela päää eller titta på cirkus eller nåt roligt. För även mer seriösa föräldrarförslag (rita?) blir nedröstade.

För övrigt är Albin sjuk och har fått antibiotika mot ögoninflammation. Och för övrigt är Emil sjuk och kräks. Det är mysigt just nu.