På lördagen bestämde Albin och mamman sig för (ja egentligen var det mamman som bestämde det mesta själv) att det här med skridsko skulle fortsätta. Men nu premiäråkning inomhus och premiär då för båda två i ishallen i Brantbrink. Och vem dyker helt oväntat upp samtidigt då med sin familj? Jo August!
August hade åkt lite mer än Albin. Även om båda använde sig av smarta std var August både säkrare och vildare. Vildare är August å andra sidan jämt.
Eftersom ingen kände för att bli överraskad och förvånad mer bestämdes det redan på förhand att Albin och August ska ses på söndagen. Annars hade det väl blivit så ändå kan man tro.
Albin åkte skridsko faktiskt längre än vad mamman trodde från början. Det var väl lite roligare denna gången då det fanns bra att hålla sig i. Särskilt bra tyckte Albin det var med däck på som smart fanns tillgängligt. Tungt och bra! Och skönare att sitta då! Men till slut var det absolut tvunget att gå. För då var det dags att se ut så här:
Alltså trött och ändå väldigt fokuserad/avstängd för resten av världen. För då var allmänhetens åkning slut och ismaskinen kom in!
Spännande värre! Så spännande att Albin nästan blev kvar i båset då hockeyspelarna kom. Bortalaget dessutom, jo för här skulle det bli match minsann! Tullingepojkar mot Södertäljepojkar.
Det var också jättespännande att titta på. Albin hade nog gärna suttit där en bra stund till och pratat om målvakter och domare. Eller bara varit tyst, faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar