Nu börjar dagarna återgå till det normala. Bra normala alltså. Inga pojkar som är direkt jättesjuka (förutom pappan). Pojkar som inte är direkt jättesjuka går inte varandra på nerverna på samma sätt. På bilden, under fruktfikat, var det faktiskt _helt_ _tyst_. Pojkarna satt och hade det trevligt. Föräldrarna skrattade nervöst; ska det verkligen vara så här tyst?
Det är det ju inte särskilt länge.
En sak som inte är som normalt är att Emil nu tar ännu större plats. Så stor att han avbryter när mamman pratar med Albin. Så kan det ju inte vara va? Det som inte är normalt, om man menar så som det var innan, är att pojkarna nu faktiskt sover i våningssängen, i samma rum alltså, och verkar trivas med det. Hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar