Emil kan prata nu. Men han är lat, åtminstone p åtrå saker. Det ena är att han vill att man ska bära ('bääja!') honom uppför och nerför trappan. Ibland blir han buren, för det är ett extra tillfälle att gosa med inte-alltid-så-gosesugna-Emil. Det andra är att han är lat med att prata.
Det han är mest lat med, eller det som retar föräldrarna mest, är att han inte orkar hålla reda på vem av dom han pratar med. Det kan bli både pappamamma, mampappa, pamma och bara enkelt mamma eller pappa, fast till fel person.
Men påpekar man det för honom, ja då ändrar han sig. Eller ser en chans till att retas. Han är ju en sån retsticka, den där Emil.
Under tiden: Albin är tungsint och suckar djupt och högljutt. Varför? Ingen som riktigt förstår, kanske inte Albin själv heller. Men det brukar som tur var bara vara kortvarigt. Däremellan är han vanliga fnitter-Albin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar